Idag fick Opus bara springa lite runt, runt för att inte få träningsvärk efter igår. Vi värmde upp i skritt och långsam ohyggligt oengagerad trav. Jobbade med böjningen i skritt och trav och funderade på HUR mycket bättre en kapson är egentligen. Mycket pengar för något som man inte använder alls ofta.

I dagsläget longeras Opus i en tight grimma med linan fäst på ett snillrikt sätt runt mulen så att man får in nosen utan att behöva hålla emot tills man är blå. Jag tycker att det fungerar ganska bra, men vad vet jag. Jag kan ju inte så mycket. Det jag håller på med kanske är förkastligt i andras ögon.

I vänster varv gick han fint och avslappnat med rund hals och trampade på flitigt med bakbenen (efter att jag irriterat meddelat att det faktiskt  är jobbigare för mig att pulsa runt i mitten än för honom ute på det väl upptrampade spåret).  Swosch, sa det och han lade in en ny växel för dagen. Söt!

Höger varv var stelt. I skritten slappnade han av men i traven så spände han nacken.