Ok, Jaana, om du läser detta så kan du glömma de så kallade tips du fick av mig här om dagen. De är så nära värdelösa man kan komma. Om det nu inte är skillnad på höger och vänster sida förstås…
Jag hade ställt timern på min mobil (!) 
på en halvtimme och tänkt ut lite övningar där skänkelvikningar hade en central plats. Tänkte att det kanske är som behövs för att få honom att lossna lite. Opus var så fruktansvärt okoncentrerad!!! Sommargrannen är nere för tillfället och de var ute med sin hund på gården. Opus var tvungen att kolla vad de gjorde. Faxe stod i hagen och ylade på sitt lilla vis. Opus var tvungen att prata med honom (som om han egentligen skulle bry sig om att Faxe är olycklig). Grannens skällande hund släpptes ut på sin tomt ungeför samtidigt som vi började rida. Opus var tvungen att glo åt det skällande hållet varje gång vi passerade det hörnet.
Opus kunde inte ställa sig till vänster över huvud taget. Fattade några galopper för att få honom att vakna till. När han inte reagerade fick han ett smisk. Då fick jag en bakutspark och ett rejs till andra sidan ridbanan. Opus struntade helt i mig, nästa gång blir det icke något snällt bettlöst…
Upprepade fattning, smisk, spark, rejs ett par gånger och det bolmade ur öronen på mig. Testade att flytta honom sidvärts efter att ha fått igenom vad skänkeltryck EGENTLIGEN betyder. Ingen form så långt ögat kan nå. Ingen skänkelvikning heller utan tvärnit med nosen sträckt över staketet. Vad är det som händer?
Jag gjorde halt och frågade om han var rörelsehindrad. Tog i tygeln och försökte böja hans nos mot min vänstra tå. Spjoink, sa bakdelen. Jag lade spöt mot halsen och försökte igen. Då gick de bättre. Då är han ju inte stelopererad i alla fall. Efter detta kunde han åtminstone böja sig runt inner sittben utan att skjuta ut bogen. Så fort jag gjorde något annat än myrstegade runt på en liten plätt blev allt pannkaka.
Precis när jag blev så frustrerad att jag hoppade av Opus och ställde mig och hoppade för att få lite uppmärksamhet pep mobilen. Man kan ju inte sluta mitt i en strid så vi gjorde några ledarskapsövningar och sen satt jag upp igen böjde hans näsa mot min tå och gjorde sen de små myrstegsvolterna för att han skulle få vara duktig på någonting.
Jag blir verkligen galen! Opus var inte ens berörd.
4 kommentarer hittills
*Asgarv*
Jaa du…
Sådär oresonlig kan Vegard också vara fast då handlar det om att Brunis springer före ex och Vegard blir ivrig vill sätta upp huvudet och springa på. Om min V är sådär så driver jag bakifrån allt vad jag kan så att den kraft som verkar komma ur alla ändar på pållen kanaliserad i möjligaste mån till bakdelen. När jag fått med bakdelen, inte lätt, så tar jag emot det i handen. Det får liksom bli litet tjurrusning över det hela men det funkar efter ett tag och då kan man börja jobba…fast ibland avslutar vi eftersom V kan vara genomsvettig och trött, men loss
V hade som ung en period med bakutsparkar vid smisk. Då fick han ett litet rapp varje gång han sparkade bakut för att jag skulle få sist ordet. I början kunde vi hålla på kanske 8-10 rapp (räcker med att man petar när dom håller på och protesterar dom kickar ju av minsta pet) men det avtog ganska snabbt och efter ca 3-4 ridpass var bakutsparkandet borta.
V var okoncentrerad som ung men jag har haft ”finsk-skola” med honom på så vis att om så världen skulle rasa ihop omkring oss så ska han ändå arbeta och lyda mig. Funkar på tävling, jag känenr hur han korvar sig men det märks inte så mycket utåt, det är då han går och kikar på blommor,dressyrstaketet, domaren etc.
En sak som jag skulel göra vid total okoncentration förresten är löslongering före ridning, det gjorde jag med den andra fjordisen vi hade för att han bockade och trasslade så himla mycket vid ridning. Han skulle delvis få ur sig allt brall ur kroppen men också bli mjuk och varm på ryggen inann jag satt upp. Brall-lös-longering=alltid utan utrustning på hästen så de vet när de får bralla och när dt är seriöst arbete.
Ruskigt charmig din Opus!
Det är så skönt med pepp. Tack!
Men det låter så lätt i teorin…jag försöker rida på framåt men han rinner liksom bara iväg på sina taxben och då blir jag för hård i handen och Opus blir bara helt galen. När jag pressar honom så blir han verkligen Alias Knut, och Knuut vill liksom ut. Det känns som om han ska explodera och gula delar kommer att strössla hela bygden.
Å, vad jag blev ridsugen nu
Vad gör han om du sätter tokfart på honom när du sitter uppepå, sån där fart så man själv tror man kommer att slå ihjäl sig flera gånger om?
Är han bara tokpigg eller motvalls? Om han är motvalls så måste han ju i så fall sakta av och börja göra öppnor på eget initiativ med perfekt form och spetsade öron?
Vad gör han då?
Han far omkring som ett skollat troll. Lika stel men okontrollerat.
Tokpigg eller motvalls är svårt att avgöra på Opus eftersom hans trötthetsknep är att öka farten.
Saktar man av och tvingar fram jobb så antingen sänker han ryggen och rinner undan (som om det gör ont)eller så höjer han ryggen trampar lite med baken och känns som om han ska explodera. Släpper man efter och ger honom längre tygel så känns han mer tillfreds men då får jag definitivt inte med bakbenen.
Lägg till en kommentar!