Jag alltså. Jag har mycket dåligt samvete. Men inspirationkälla var här och skulle titta när jag red Frej. Jag var så himla dålig. Hu. Gav upp hela tiden. Ingenting blev bra. Jag gav så gott som inget beröm alls till min underbara häst Frej. Han ledsnade så småningom och stängde av helt och hållet. Stackars Frej. Sådana här dagar förtjänar jag inte en så fin och känslig häst som Frej. Ja, han är bufflig men innerst inne är han mycket känslig. Söt.

Jag har dåligt samvete både för att jag inte bet ihop mer när min vän var här och för att jag gjorde så att Frej fick en olidlig timme.  Förlåt till er båda. Frej har i och för sig ingen dator, men jag tror att han läser bloggen via trådlös sändare till sitt chip som veterinären planterade i honom när han skulle få sitt pass, som varje pliktskyldig medborgare. Appropå pass måste nu finska medborgare lämna fingeravtryck när de ansöker om nya pass. Så gick det med den kriminella banan.

På eftermiddagen åkte vi till hästbutiken och letade ridbyxor till min vän som liksom Santox matte tydligen måste se snofsiga ut på vår kurs. Suck. Själv har jag hål i precis allt. Jag höll i ett….eller tre Tom Thumb-bett av olika storlek och drabbades av ångest och hängde tillbaka dem ett och ett. ÅÅÅÅÅÅ vilken dålig dag detta är. Måtte den vara slut snart så att min värkande nacke och rygg kan hålla tyst en stund.