Ja, idag insåg jag vitsen med så korta tyglar som jag lärde mig att ha på kursen. Samtidigt som den polletten trillade ner passade en annan insiktspollett att slinka ut. Det var den som handlade om att varva jobb, vila och stretcha halsen…stackars Opus han jobbade på på som bara den och vad fick han för det? Nada.

Suck. Jag hör nog till något svårlärt släkte. Det är ju inte konstigt att man aldrig lär sig att rida när det bara får plats ett visst antal polletter i skallen. Det kanske är så att det är kombinationen av polletterna och inte mängden som ger utdelning? Ja inte vet jag. Jag tror snarare att jag måste vara dum i huvudet. STACKARS OOOPUS!!!

Ridningen gick väl sådär. Vi gjorde mestadels öppna och sluta omvartannat på en volt. Min inspirationskälla tror att Opus skjuter över mig på yttern i höger varv och det är därför som jag inte orkar hålla ut honom men höger skänkel. Jag provade att trampa ner skänkeln överdrivet till högern så att jag kände ryggraden (red barbacka) mot vänster sittben. När han puffade över mig när det blev jobbigt hamnade jag i perfekt läge och kom åt den sluge Opus. Hon är mycket bra att ha, min vän!

Efter en stunds ridning var jag så trött att Opus och jag stånkade ikapp. När min vän påpekade det brast det bara. Jag satt i trav och skrattade så jag höll på att kikna. Opus passade på att vila lite i traven medan jag skrattade så tårarna rann. Tänk om någon passerat ute på vägen och hört mina kvidanden när jag ställt och skänklat och ställt och skänklat. Jag slet verkligen.

Vi galopperade några varv på volten och Opus lättade lite i rumpen men ingen allvarligt. Högervarvet struntade jag faktiskt i barbacka…man har väl lite självbevarelsedrift…

När vi kom in i stallet vågade jag knappt ta av mig hjälmen…..svetten rann ner längs kinderna….uuääähh!

Slut och lycklig gick jag in och drack ett stort glas apelsinjuice, stretchade grundligt och tog en välbehövlig dusch.

Underbart att en vän kan vända upp och ned på tillvaron så! Jag hade definitivt inte gått ut och gjort någonting alls om hon inte hade kommit. Så blev det många bra reflektioner, tillsägelser, stränghet och beröm.

Jag är glad!