Ja, så kan det vara. Hästen som inte behöver någon dressyrsadel säger att "Den här sadeln tar jag! Jag rör mig utmärkt, lätt och ledigt i den. Känns som mockasiner mot min rygg."

När regnet avtagit red Frej och jag en stund. Frej trivdes kanon i den nya sadeln. Det goda humöret kom tillbaka men även frågan om det verkligen var meningen att sadeln skulle passa en häst av tre. Jag visste ju att det var rent önsketänkande att den skulle passa alla då de ser så olika ut. Men man hade ju i alla fall innerst inne önskat att den hade passat på två av dem och funkat något sånär på den tredje. I önskefallet var Frej den tredje. Hur gick det till när Frej plötsligt blev den förste?

Något att fundera på i natt. Köpa en sadel till?

Men är det någon som vet varför sadeln glider fram? Är det för stort eller för smått eller bara allmänt fel? Är det en stoppningsfråga eller enbart en gräsmagesfråga? Opus går ju under namnet Den Lille Tjocke av en anledning. Så länge jag rider alla tre själv utan Husses hjälp är det en omöjlighet att hålla honom så trimmad som han har varit nu…

Ska Frej få denna sadel som sin? Hm. Hästarna har ju alltid haft egna sadlar. Det är bara nu när det var dags att byta allas sadlar som det kändes bekvämt om de kunde ha samma. Lyxproblem. Men dock ett problem.