Ja, det gjorde det verkligen. Min vän och jag hade kommit överens om att vi skulle longera våra hästar enligt olika "läror" för att sedan utvärdera vilket sätt som var mest effektivt.
Jag hade tänkt löslongera Opus,  spänna in Faxe och longera med lina och longera Frej i bara lina men utan att han skulle få ta stöd och hänga i den.

Jag gick ut i stallet och sopade det sista som var kvar från igår och borstade av Opus vi gick ut i vår temporära "picadero" (ja, K.F Hempflings bok har studerats lite till och från). Opus svarade mycket bra på min position men inte tyckte han att det var särdeles jobbigt inte. Han gick utåtställd mesta tiden men här han fick mer luft i stegen så balanserade han upp sig en smula och såg riktigt fin ut. Han tappade det dock ganska snabbt igen. Övning ger kanske färdighet?

Efter en liten stund med Opus ville jag bara lägga mig ner i gräset och filosofera. Det är kvav och tryckande luft och varje steg man tar känns som om man hade betong i skorna. Ingen idé att försöka göra något väl genomtänkt och givande med Faxe och Frej. Tror jag ska göra mig en kopp te istället och sätta mig ute och läsa innan åskan brakar lös.