Allt jag tar i blir guld…nä, inte direkt.  Typ tvärt om. Jag fattar inte vad jag gör. Ska kanske sluta helt med ridning och körning och

1. Samla frimärken
2. Ha akvarium
3. Spela Schack
4. Kanske ha en kanin så att man åtminstone kan hålla allergin på rätt nivå om gemytlighetsstrecket

Idag när Husse ändå var i farten skulle jag passa på att be honom fotografera draglinjen på rockisen så att vi vet var svängeln ska svetsas någonstans.
Frej har stått och trånat vid staketet och undrat när det är hans tur att göra något så jag svängde in på ridbanan och körde lite serpentiner, volter och tempoväxlingar. Det gick faktiskt bra! Inte alls så hård i munnen som han brukar. Han lossnade så småningom i traven på volten och jag svängde ut på långsidan för att fatta en galopp längs långsidan.

Han hinner ta ett språng så bockar han av livslust och landar med höger ben på andra sidan skakeln och sätter iväg. När vi kommer till staketet tvekar han en sekund om det är värt att dra igenom staketet eller om han ska svänga höger trots att benet hänger utanför på höger sida. Jag lyckas få honom ur balans lite och skuttar ur vagnen aningens stressad över flashen från olyckan på landsvägen tidigare. Husse kommer springandes och lyfter benet på plats igen.

Frej är naturligtvis cool. Jag ser tydligen så spänd ut när vi kör vidare i skritt och trav att Husse säger att jag ska slappna av…det är ju lätt…när man är mes.

Husse hoppar upp och tar över tömmarna och lirkar Frejs mun mjuk igen efter att jag hängt i tömmen för att få stopp.

Frej hade ett litet sår på insidan av benet. Inget allvarligt men han var grymt stel i det benet när vi stretchade.

Jag kanske kan börja odla sparris förresten. Fast det kanske också är för svårt för mig.

Söta, söta Frej