Ja, Opus trivdes bra på semestern tydligen. Med såsig skritt tog han sig in från hagen med gräsmagen vaggandes från sida till sida. En begynnande fettnacke skymtade. Jepp, dags för det hårda livet igen. En och en halv vecka, dygnet runt i en visserligen nedbetad hage har definitivt satt sina spår.

Vi värmde upp vid hand och Opus var nästan likstel i vänster varv. Vi fick jobba lääääääääänge för att han över huvud taget skulle släppa en aning. När jag petade på bakbenen ökade han takten och lade sig i bekväm lutning inåt…Aaaaghh! Snälla Opus,  SKRITT, framåtbjudning, böjning. Hur svårt kan det vara? Vi bytte varv och det gick betydligt bättre. Tillbaka till första varvet. Likstel. Jobba, jobba, jobba. Byta varv och den Popige Oppe börjar visa sig. Musklerna spelade över rygg, rumpa och bakben =D De kan i och för sig ha förstärkts av fettlagret men det rörde sig i alla fall under den gula huden

Dags för trav i det lätta varvet. Opus gör sin vid det här laget välbekanta explosion. Jösses. Tänk er en tecknad häst som far rakt upp i luften med alla fyra ben rakt ut i varje hörn. Det är Opus det. I luften gör han en argsint akrobatisk övning så att sadeln hamnar på sniskan. Gäller att passa sig för fossingar. Jag fortsatte som om inget har hänt och han exploderar igen fast något mindre denna gång. Ett varv till och han finner sig i behandlingen även om det är under hans värdighet.

Vi byter till det svåra varvet och alla spänningar tycks vara borta efter det lilla utspelet. Ååååh, vad fint han gick =D

Jag satt upp och mjukisred lite med tempoväxlingar, halvhalter och öppna. Lade in en galoppvolt på varje kortsida. I höger varv hade Opus åsikter IGEN. Bock, spark, spark. Fortsatte i galopp, bröt av till trav, ny fattning, bock, spark, spark. Bytte varv och gjorde samma sak och Opus går finfint. Byter tillbaka till höger och han protesterar inte alls. Hm.

Jag känner mig lite orolig för hans framben. De liksom viker sig ibland. Som om man står och vilar på ena benet och någon kommer och trycker en i knävecken. Så känns det i båda hans framben. Vet inte om det är knäna eller kotorna. Vet inte om det är farligt men det är ju trist när det flyter på i ridningen och plötsligt så försvinner han  framför mig under ett steg.

Opus var lite stel i båda framstretcharna med bakbenen. Liksidigt i alla fall.