Idag fick Faxe sina hovskägg trimmade med den för ändamålet inköpta trimkniven från den numera hatade hästbutiken. Kniven var så slö att Faxe gång på gång trodde att jag drog honom i hovskägget i något absurt försök att dra upp fötterna på honom. Han lyfte villigt på fossingarna gång på gång. Tillslut förstod han att dagens pill huvudsakligen bestod i öm hud med tillhörande ömma hårsäckar från hasspetsen och ner till kotan. Stackars häst. Trimkniven gnagde och slet i testarna och jag svor med ganska så jämna mellanrum. Hur kan något helt nytt vara slöare än den helt sönderanvända fiskarssaxen? Ofattbart.

Samtidigt som vi pillade hovskägg, klippte man och borstade den svettfuktiga kroppen (Faxe svettas bara genom att finnas till för tillfället) lät jag den lånade klippmaskinen ligga och surra på golvet så att Faxe skulle vänja sig vid ljudet. Plötsligt saden "poff" men fortsatte att surra som förr. Jag hoppade till och likaså gjorde Faxe. Maskinen stängdes av och vi botaniserade i äppelpåsen för att sedan slå på maskinen igen. Efter en stund sa den "poff" igen. Ingen av oss blev rädda den här gången men jag tyckte ändå att det var bäst att stänga av den. Det är väl inte helt vanligt att klippmaskiner låter "poff" när man minst anar det?

Jag lovade maskinägaren att kolla upp var man köper/slipar blad till en Oster-maskin…tror den heter så. Någon som vet?

Ridningen gick sådär. Om man nu kan glädas över att Faxe har bytt stel sida så är det väl det som var det positiva idag. Galoppen fungerade inte. Kanske tänkte jag för mycket på den? Faxe var slö och lite sur. Inte så sur som på sadelutprovningen men ändå. Oroväckande. Framtung. Snubblig. Svajig.

Sadeln åkte fram även när jag vände sadelgjorden på mitt sätt =( Välinvesterade 800 kr då man dessutom fick en repa i sadeln.

Ja, jag é bitter. Fast jag ska försöka att gå vidare

Smorde in Faxes rasp med MJ’s tjärkladd. Tänker ge den en vecka annars anser jag den inte vara en underverkssalva (kladd).