Prince charming.
Utstrålning är allt. Lägg till lite mys. Se intresserad ut. Närkontakt – närkontakt är viktigt. Sen är man hemma. Tigg en apelsinklyfta, se ut som om du tycker om den men pilla ut den ur ena mungipan när ingen ser.

Hovslagaren var här vid lunch. Han höll faktiskt på att bli en smula irriterad på Opus. "Han har myror i brallan, han har myyyrooor i braaaaallan…." Opus ställde sig med bakbenen typ under naveln när hovis fixade framfötterna. Det gick ju förträffligt en liten stund. Sedan blev Opus trött, inte så att det direkt darrade i musklerna men det var helt klart läge för att ändra ställning. Jämfota hopp rakt fram med nosen inspänd under bröstet med hjälp av grimman och de båda grimskaften…
"Vad SYSSLAR han med??" undrade hovslagaren.

Ja, vad svarar man?

När det var dags för bakbenen backade han så att han höll på att puffa ut hovslagaren genom den öppna dörren. Hovslagaren var betydligt mindre munter än förra gången han skodde Opus….
Det var nu man drog på sig ett sånt där uppenbart skuldfyllt  fånleende och ursäktade sig…öh, hästen eller vad fasen han kan väl uppföra sig??? Var är Husse, allt är Husses fel, var håller han hus när han ska få skulden för allt?

Husse kom när Opus var klar gled in i stallet på ett snitsigt vis och bytte plats på Opus och Frej.

Oj, jösses, det var nu den STORA charmen drogs på. Frej hade minsann uppfattat vem som var minst värd idag. Han klippte med ögonfransarna och lade sin varma mule på hovis rygg och pustade ut små mjuka puffar med varm luft. Han stod blick stilla och tittade intresserat på vad som hände med hans fötter.

Hovis var tvungen att sluta jobba och spontangosa med Frej. Hästen njöt, hovis njöt och Husse bara garvade.

Frej.

Har gjort det igen.