När mitt hästeri kändes som tyngst under detta år önskade jag ju att Frej hade storleken av en minigris så att jag kunde avveckla hästandet på ett smidigt sätt.
Idag stiftade jag bekantskap med Kuling.

Tadaa!

Han är ännu större än Frej. Tur att kuling inte är min…han får inte plats i vårt stall. Men vilken ball häst. Jag gillar honom skarpt. Försökte kidnappa honom när vi skulle åka. Det gick oväntat lätt så jag avbröt aktionen och beslutade mig för att en häst som är så lätt att norpa från ägaren kanske det är något fel på…

Idag bar det alltså av till Tofta. Parkörningskurs på tapeten. Inga gulingar utan Tjockardennrar som vi kallar dem när körgubbarna inte hör
Jissus vad det är kraft i dessa hästar. Det är inte så kul när samarbetet människa-häst inte funkar när man har med den här massan att göra.

Ser rätt maffigt ut va?

Vi började dagen med teori och sedan gick vi ut och tömkörde. Det var jättekul. Kul att köra någon annans häst, kul att köra STOR häst och kul att köra par! När alla fått prova på spände vi för en griplastarvagn för att försöka lura hästarna att det var arbetsdags. Vid detta lag hade nämligen hästarna ruttnat på lektionsverksamhet som inte gav dem något.

Därefter var det dags att praktiskt träna på att spänna för med parstång och linor. Det föreligger ju viss risk i det momentet. Man inser vikten av att ha VÄL körda hästar innan man börjar experimentera med detta. Undrar om det finns någon statistik om just skador vid anspänning av häst? Det finns ju hur många moment som helst som kan gå åt skogen. Huvva.

Efter lunch med film från årets SM i plöjning med häst plockade vi in ett annat ardennerpar från hagen som inte var så vana tillsammans framför vagn. Tanken var att vi skulle få känna skillnaden på hur det är att köra vana parhästar som arbetar ihop mot två noviser. Som vanligt i hästsammanhang blev resultatet inte direkt det förväntade. Noviserna var en dröm att köra jämfört med de två vana hästarna. Inga problem över huvud taget. De var så nöjda så. Roligt att se.

Vi tömkörde, harvade och avslutade med det svåraste jag gjort i hela min hästkarriär. Plöja. Med bilderna från SM-plöjningen på hornhinnan och två ton häst i handen (typ) och en vinglig fåra så blev det ganska tydligt hur sagolikt coola människorna är som tävlar i detta moment.

Tyvärr hann det bli mörkt innan vi kom hem annars hade selen åkt på Frej Jag är körsugen så det bolmar ur öronen.

Här ses de båda paren som ställde upp för oss människor och våra försök att bli bättre på det vi gör. Guldstjärnor till dem och våra instruktörer för dagen.