Sambon är dagens hjälte då han på ett smidigt vis, vänligt men bestämt talade om för bilverkstan att de gjort fel. Bakgrund:

Vår lilla röda hattask till Micra har varit krasslig en längre tid (väääldigt länge, typ över ett år). Eftersom vi håller på och rensar på många plan här så fick även lill-bilen åka till verkstaden så att vi skulle få ett kostnadsförslag på vad det skulle kosta att byta luftmassemätare och termostat. En Nissan Micra från -94 uppbringar ju inget större värde så man väljer gärna sina reparationer. Inga problem. Vi fick lämna bilen och både sambon och jag var med in till kundmottagningen och förtydligade ”KOSTNADSFÖRSLAG”.
Efter någon dag ringer verkstaden och säger glatt att de har hittat och åtgärdat felen och dessutom bytt batteri. Summa sumarum 4000 och någonting kr. Eeeeeeeh? Kostnadsförslag?
Idag när vi åkte in och hämtade bilen fick jag inte följa med in ;-) , men sambon lovade att han inte skulle vara mesig. När vi sågs i Visby en stund senare hade han fått 10 % rabatt på priset ”trots att verkstaden inte tyckte att de gjort något fel”. Vad är det för fel på världen?? Skönt i alla fall att ha två fungerande vinterbilar igen!

Jag hann med några extra intressanta ärenden i stan. Till exempel fyndade jag hästgrejor ;-) En sadelgjordstunnel i fårskinn till Frejjen för halva priset, varsin ”åka transportgrimma” till hästarna för den nätta summan 21 kr/st och två fina grå pikétröjor pour moi med 70% rabatt. Jag fick faktiskt medhåll när jag kom hem om att jag gjort några riktigt bra fynd. Det gnager dock lite i mig att jag inte köpte ett svart, tjockt vintertäcke till Opus till halva priset. Det var stl. 125 men han ligger ju mellan 125 och 135. Nästa år tror jag bestämt att pälsen ska snaggas igen nämligen. I år har det inte känts nödvändigt eftersom jag inte haft lust att rida men nästa vinter blir det nya tag.

Håller även på med att försöka få tag i en plats för träning av bruksridning samt boka tävlingsplats för 2009 DM. Det är ju inte gjort i en handvändning verkar det som. Fy bubblan vad allt är tungrott. Inte konstigt att det alltid slutar med att man gör allting själv. Det är ju enklare än att försöka engagera andra. Jag är INTE i psykiskt tillstånd att vara diplomatisk och artig. Gaaahh.