Idag har vi haft en pysseldag. Vi började med att spänna för Frej för harven och platta till lite i vinterhagen. Eftersom det har varit så fasansfullt blött blir det också enorma hål efter hovarna. Idag var det perfekt för att harva. Inte för blött och inte för torrt. Passade även på att harva ut lite högar som nu kan torka i solen.
Frej var inte riktigt på hugget idag. Han ville helst bara vara med sin husse. Eftersom vi skulle göra nytta på förmiddagen så hoppade vi över att diskutera med Frejjen och Husse gick istället framför Frej och jag gick bara bakom för syns skull Gick alldeles utmärkt.
Efter avslutat arbete blev det lite gröngräs i Frejmagen.

Efter förmiddagsfikat fortsatte arbetet i markåterställningens tecken. Högen med aska från våra otaliga brasor som blivit när vi i portioner bränt upp vårt hus för att ersätta med nyare delar skulle flyttas. Gräsmattan skulle snyggas till. Rackarns vad det var jobbigt men nu är det mesta gjort.

Efter lunch fick jag nya krafter och tog itu med den värsta surdegen som världen skådat. Panta flaskor. Flaskor som legat sedan vi hade Statoil. Ganska gamla alltså. Fy fabian. Jag fyllde Saaben till bredden med flaskor och burkar och kände mig som en som tillbringat veckan med att kolla igenom papperskorgar på stan. En del flaskor var så gamla att maskinen ilsket spottade ut dem. Jag ställde dem åt sidan en efter en. När de var lagom många slog jag omkull dem med botten på säcken så att de rullade ut över hela golvet. Hela pantrummet var ett inferno av pet-flaskor. Jag kasade ihop det värsta ifall någon skulle komma. Genom rutan till butiken såg jag att personalen kastade ett getöga på bag ladyn som rasslade omkring i ett hav av flaskor.

När jag sorterat ut mina mer värdefulla flaskor och stoppat det nyblivna flask-skräpet tillbaka i säcken åkte jag hem för att hämta ännu en laddning. Denna gång fick jag även med mig två backar läsk. Nä, utan läsk. Jag pantade och pantade. När jag står där och pantar sneglar jag ner på den lilla kroken som personalen omtänksamt skruvat upp under pantmaskinen. En krok som man kan hänga upp ena handtaget på sin lilla pantkasse medan man håller det andra med vänster hand och pantar med höger eller tvärt om. Smidigt. Jag knep ihop munnen och stod där med mina gigantiska säckar. Säckar som man knappt når flaskorna i botten på om man inte håller kanten på säcken rakt upp med ena handen och försöker krypa in med kroppen samtidigt som man håller huvudet utanför för att undvika äckelkladdet på insidan av säcken.

Phu. Säckarna var tömda. Gick åter till bilen för att hämta backarna. Följde instruktionerna på maskinen för GLAS och BACKAR. Ställde backen på bandet som började hacka fram och tillbaka samtidigt som en ilsken röd text blinkar ”RÖR EJ BACKEN”. Inte tänkte jag röra någon back. Tänk om man fastnar i backen och rycks med in? Texten slocknade och backen puffas ut igen. Jag tar tag i backen men då rycks den in på bandet igen och texten börjar blinka ”RÖR EJ BACKEN”. Shit vad rädd jag blev! Jag hade ju bara nuddat backen. Backen spottas ut igen och jag tycker snabbt åt mig min back och prövar med den andra. Samma procedur. Började känna mig mer än pinsam. Först bygger jag mig ett bollhav av pet-flaskor i pantrummet och sedan vrålar back-bandet och maskinen blinkar rött. Jag såg mig hastigt omkring och började plocka ur tomglasen ett efter ett ur backen och stoppa på det lilla bandet ovanför. Det gick ju smidigt. Flaskorna försvann lydigt in i hålet. Jag var så nöjd att jag struntade i om jag skulle få betalt eller inte. Bara jag blev av med flaskorna. Sen provade jag på nytt med tomma backar. Maskinen blinkade ihärdigt ”RÖR EJ BACKEN” för att sedan slockna och spotta ut backen på snedden. Jag tog en back i varje hand och gick med en värdig min, stinkande gammal öl och läsk mot bilen.

Nu har jag gjort min värsta surdeg och det är ändå så att det är säckar med flaskor kvar! Som måste till tippen!