Myror i brallan.
Håhå jaja.
Hämtade hästarna i hagen och något fasansfullt fasligt har tydligen hänt dem på jobbet idag i hagen. Båda var lite här och lite där och hoppsade och hejsade när jag hämtade dem. Dock inom ramen för husets regler, dvs bakom matte. Frej brukar vanligtvis få ett ”varsågod” strax innan stalldörren och gå raka vägen till sin spilta varpå man kan släppa Opus för att gå och koppla fast Frej och sedan koppla fast Opus när han hunnit fram till sitt residens.
Inte idag.
Frej gick fel med flit och kollade Opus krubba länge och väl. Jag bad honom att gå hem till sig. Ja då ”fastnade” han på tvären och kunde inte vända. Mmm, Opus spilta är precis lika bred som Frejjens så det är inga problem alls att vända. När han väl vänt ställde han sig avigt och tittade ängsligt ut genom fönstret och berättade att där uppe i sommarskogen ”hände det”. Men Frej!! :-O Gå hem till dig nu!! Opus dansade schottis bakom mig.
Frej gick till slut hem till sig så att Opus kunde gå till sig.
Opus hade vid det här laget hunnit bli misstänksam över om det var något lurt i hans spilta. Han gick bara in halvvägs och började sedan backa ut igen. När jag ropade neeeeeeej blev han ängslig och kastade sig ut och Frej likaså (eftersom omständigheterna gjort att jag inte hunnit koppla någon av dem). Suck.
Jag ställde mig bestämt i stallgången och röt ”hörrni!!”. Båda hästarna gör gemensam slide stop med ihopknycklade ben och går så var för sig in i sina spiltor som om ingenting hänt.
Varför? Detta tillhör ett av mysterierna med att ha häst.

Efter att allt ordnat upp sig selade vi på Frej och körde vallen plus sojdet idag igen men med tempoväxlingar. Frej gick på raketbränsle idag. Pigg och glad. Förra turens trötthet märktes inte av det minsta. Han lyssnade mycket fint nästan hela turen. När vi vände hem passade Husse på att plocka vildäpplen till hästarna och till kvällens fläskpannkaka