Efter en natt i tratt blir man så här trött dagtid:

Hunden Leo blev slutligen så hanterbar under gårdagskvällen att vi kunde konstatera att det nog ändå satt en liten bit klo kvar under den fria pulpan. Jaha, veterinären igen. Klippkort kanske vi ska skaffa om det fortsätter så här. Tur i oturen är att vi är inom självriskperioden sedan allergiutredningen så voffen utnyttjar friskt försäkringspremierna vi betalat in under årens lopp. Alltid något.

Åter igen sprutades så sovknark i hunden men vi poängterade att det inte kändes så bra sist när han blev helt väck. Idag gick det mycket bättre. Leo var jätteduktig och kunde koppla av lite tidigare idag och reste sig inte varje gång telefonen ringde eller någon passerade utanför dörren. Efter en stund sussade han skönt på min ena hand. Han fick lokalbedövning i tån och sedan ryckte veterinären det lilla som var kvar av klokapseln. Isch. Ooooont! På med litet rött bandage och sedan införskaffades en uppblåsbar halsgrunka istället för tratt h-vetet som håller hunden vaken om nätterna.

Svårt att utvärdera den uppblåsbara halsgrunkan ännu. Vet inte om det är den, sviterna av sövningen eller smärta som gör att Leo beter sig lite underligt. Han står här bakom min kontorsstol helt stilla och glor med sin flytring runt halsen. Han har stått så i flera minuter nu. Bara är.