Mogi skulle ju från början inte med i flyttlasset eftersom jag är kattallergisk. För en katt av hennes kaliber finns inte så hemskt många alternativ. Att hitta en ny familj som älskar henne för den hon är eller katthimlen. Det känns grymt att ta bort en till synes fysiskt frisk katt som bara är kocko i huvudet. Sedan när är det ett brott att vara kocko? Vem är inte lite kocko?

Husse har fixat så att Mogi får komma med till nya stället. Hussarna har snackat ihop sig. Ev, behöver mattarna snacka ihop sig om konsekvenserna. Eftersom Mogi är skelögd och har svårt att fokusera slår hon först och presenterar sig sen så att säga. Tur för omvärlden att hon är en ytterst liten.