I morse när Husse var till byn och handlade frukost stötte han på en granne en bit bort. Denna granne äger något mycket värdefullt. Något som en i familjen längtat mycket länge efter. Grannen äger en lekkamrat. En svart lekkamrat med ostyrigt skägg och som har en lämplig storlek att både springa fort med och brottas med. Husse stämde träff efter förmiddagsfikat så promenerade vi dit. Jag tror att det tog en hundradels sekund att hälsa, byta visitkort och avgöra typ av lek man skulle ägna sig åt innan båda hundarna pep av glädje och rusade iväg i snön och lekte. Lekkamraten visade var hans mattes bästa blommor växer, hur långt hans ägor sträcker sig samt sina allra bästa pinnar. Det var kul att se att Leo verkligen uppskattade att vi strök en arbetsförmiddag till förmån för hans lek. Han fick vara hund en stund och inte bara rätta sig och vara präktig i människornas värld.