Opus – ett betydelsefullt alster. Eller bara tillfälligt borttappad.
Snöstormen har sitt grepp om oss. Hästarna fick extra mat i hagen under eftermiddagen. Under de stora granarna kan de äta ostört i så gott som lä. Frej upptäckte mig där jag gick och skakade ut högar med hö. Han dök upp bakom en gigantisk sten och såg glad ut. Han hade inte sagt något till Opus om att det vankades mat. Bäst så. Så får man mer själv.
Minuterna gick och plötsligt hördes ett tjut. Det var Opus som plötsligt insett att han var själv. Han förväntade sig ett svar från Frej men fick av naturliga skäl inget. Opus kastade sig om och sprang planlöst och letade efter Frej. Så såg han mig och saktade in och skrittade mot mig. Jag visade honom hans hö och så var lugnet återställt.

Ikväll får pållarna sova inne. De har varit ute dygnet runt ett tag nu eftersom vädret hållit sig stabilt, kallt och torrt. De uppskattar att jobba med sina projekt i hagen.

Åh! Höll nästan på att glömma. Våra nya grannar har definitivt lite press på sig nu. Det har kommit till min kännedom att min förra granne på Gotland har Lille Opus som bakgrundsbild på sin mobiltelefon. Va? Då kan man ju lista ut vilken fin pålle som nu flyttat till Roslagen! Oj, oj, oj. Huka er!