Idag har vi precis som igår haft strömavbrott. Halva dagen. Då får man inte mycket gjort kan jag säga. Man vaknar, känner hur sabla kallt det är i stugan, tycker att det är oroväckande tyst, kollar sänglampan och – ja. Strömavbrott. Krumryggad och frusen hittar man kalla paltor att klä på sig och sedan ägnar man sig helhjärtat åt att få eld i spisarna.

Morgonens sorg var att varmvattnet frusit. Igen.
Morgonens glädje var att vi i alla fall hade vatten i en flaska så att vi kunde koka te och ägg på vedspisen i köket.

Förmiddagens sorg var att det inte gick att jobba med något av det vi hade behövt jobba med.
Förmiddagens glädje var att jag har min Net Book så att jag i alla fall kunde hjälpa en vän att korra en text.

Efter lunch kom strömmen tillbaka på tredje försöket. Innan hade den bara suckat till och sedan somnat om. Jag såg min chans att koka kaffe och tog den! Var hos grannarna och pysslade med deras lunchgrindar som levde rövare efter strömavbrotten. Hästarna stod snälla och beskedliga och var inte särskilt upprörda alls över den uteblivna lunchen. Söta. Inte riktigt lika matorienterade som våra fjordingar.

Så några timmars jobb innan Opus och jag tog en ridtur som frambringade svett på hela kroppen trots kylan.
Fortfarande inget varmvatten.

Drog benen efter mig i väntan på att kupévärmaren skulle lösa isproppen i ledningen i stugan. Tog in Frejjen och matade honom med diverse delikatesser och knådade muskelknutor på hans kropp. Det var tydligen något som var bra för det sa ”brak” bak i korset när han vände på sig. Frej njöt av att vara i händelsernas centrum. Som grädde på moset kom även Husse ut och kramade honom och pysslade med vattenhinkar. När det inte fanns några strån kvar på Frej att kamma och förnuftet sa att det räcker med godis för stunden gick Husse och jag på hundpromenad och drömde om en varm dusch. Näsan frös. Jobbigt läge när hjärnan är medveten om att det rinner snor ur näsan den men musklerna i näsan är oförmögna att göra något åt saken. Men vadå, man var ju redan rätt äcklig så vad gör det då med lite snor som pryder ansiktet?

Vi gick in. Inget varmvatten. Nu har kupévärmaren stått och brummat sedan elen kom tillbaka. Suck. Jag luktar häst.

Husse muntrade upp mig med att visa vad han hittade vid sidan av diskbänken där han ställt kupévärmaren.

1. Fyra stycken stora bitar baguette som råkats brännas i ugnen.
2. Apelsinskal
3. Tre vinkorkar (två från vitt vin och en från rött)
4. Bullpapper
5. Champagnekork

Det är tydligen så att vi har råttor i stugan. Jag vet inte med mig att möss samlar saker för att spara på men råttor gör definitivt små gömmor med värdefulla saker. Kloka djur. Förvånande (och lite besvärande beroende på antalet korkar i förhållande till antalet dagar) att de samlar på just vinkorkar. Känns som ett hyfsat dumt material att sätta tänderna i.
Man kan ju undra hur allvarligt Katten Mogi tar sitt jobb egentligen. Hon behöver kanske svältas lite för att få upp rätt driv?

Nu kapitulerar jag. Jag måste tvagas. Brainfreeze.