Jaa, grannarna tror säkert att vi fått besök från yttre rymden. Märkliga spår i snön kan siktas i skogarna kring de centrala delarna av ”byn” (alltså där vi bor, vi anser att stugan ligger centralt ;-) ).

Jag kan dock avslöja för er att så inte är fallet. Med rymdvarelsebesök alltså. Det är bara Lille Opus som dragit magen i snön på vår tur runt skogsslingan. Det var så mycket snö att jag allvarligt övervägde att vända hemåt. Lite träskkänsla blev det och jag funderade i mitt stilla sinne om pållen skulle gripas av panik. Nejdå. Han pulsade lydigt vidare. Nåja, lydigt och lydigt. Det var framåt som gällde. Vid några tillfällen ville jag göra halt för att låta honom hämta andan. Det ville inte Lille Opus. Det verkade som om det var bättre att hålla ett jämt och stadigt tempo genom snömassorna. Jag lät honom hållas. Han är väl ändå den av oss som har flest timmar snövandrig i bagaget. Han borde veta. Känns rätt sjukt att rida och släpa fötterna i snön. Jag hade skorna snyggt stoppade med snö när vi kom hem :-)

Opus är stark och framåt nu :-D . Det verkar finnas hur många växlar som helst :-D Det enda jag upplever som negativt för tillfället är att han hetsar upp sig i lilla huvudet. Han blir spänd och spjoinkig. Det går över efter att han fått ladda ur med något. Hade varit trevligt att hitta en knapp att trycka på för att neutralisera detta UTAN att behöva gå igenom allt drama först. Någon som har något förslag på lämplig övning?

Nu ska jag kurera mitt knä som Leo passligt nog kraschade rakt in i vid lunchtid. Smääääärtaaaa. Fick ta till lipen en stund för att det skulle kännas bättre. Tur att han kom rakt framifrån annars hade knäskålen lämnat mig. Vovven har ju en tendens att komma upp i rätt höga hastigheter när han springer.
Han blev förtvivlad när han insåg att jag hade ont och skulle hysteriskt pussa mitt gråtande ansikte. Söta vovven. Knät bedövades konstigt nog omedelbart och bar oss hela vägen till Leos korpulente kompis ( i utkanten av byn enligt vårt sätt att se det). Leo fick leka och var lycklig och glad. Nu efter hundpromenad, snöskottning och ridning börjar knäet gnälla.