Husse och jag gick upp i ottan för att fixa i ordning Opus och hans grejer. Opus och jag promenerade till grannen och Husse åkte i förväg för att skotta fram transporten. Opus ryttare hade haft en besvärlig morgon och var lite sen men till slut kom vi iväg. Dessvärre körde vi också fel i dimman och blev riktigt sena. Planen att rida fram Opus en halvtimme innan gick i stöpet och istället fick vi så snabbt som möjligt ta oss in i ridhuset och värma upp lite hjälpligt. Jag lade mycket energi på att vara lugn och avslappnad trots att det var ont om tid så att Opus inte skulle bli stressad och spänd. Då hade det varit helt onödigt att rida programmet nämligen. När Opus blir spänd är det rätt svårt att få honom lugn snabbt.

Jag skrittade fram Opus i ridhuset medan ryttaren konverserade en stund med människorna på plats. Sedan red hon fram Opus och fick tips från domaren. Opus behöver stärka sitt högra bakben för att kunna fatta vänster galopp bättre. Vi fick lite nyttiga träningstips och också tips om sitsens inverkan. Driver man hela tiden så får det motsatt effekt (kan ju förklara varför det känns som om det går oändligt långsamt när vi ridit ut med de stora bruna i skogen). Samtidigt fick jag svar på varför sadeln ibland glider framåt.

Framridningen var dagens stora behållning för min del. Opus gick fint och avslappnat och fick några fina kommentarer av domaren. Hans ryttare red jättefint och avslappnat. De var ett mycket stiligt ekipage. Jag var ganska nöjd över min fina häst :-D

Programdelen är för mig inte så hemskt intressant egentligen. Gissar att behållningen är större för hans ryttare även om det inte är på så hög nivå med Lille Opus :-)
För mig försvinner harmonin lite när man ska utöva krusidullerna statiskt och taktiskt. Jag har nog mer ett konstnärligt förhållande till dressyr. Den är vacker att se på och det är en härlig känsla när man är ett med hästen. För mig känns det som att spänningen som blir när man rider program tar udden av det vackra. Lite som att överkrydda god mat. Less is more.

Haha, vi får väl se om ryttaren står ut med min bohemiska inställning till dressyrsporten. Jag har tydligt deklarerat att här klipps inga örontofsar eller annat gemytligt lurv för några enstaka dressyrpoängs skull. All verksamhet upphör omedelbart om Opus verkar tappa gnistan. Jag vill behålla en frisk och GLAD dressyrpålle.