Så var det slutstudsat för gruppens del. Igår var Husse och och jag i Globen och såg ett av Bounce’s sista uppträdanden. Grymt trevligt. Publiken var fylld av små linslusar som inte kunde hålla kroppen i styr när rytmerna blev allt för lockande. För min ”gamla” stela kropp är det inte aktuellt att göra några som helst lössläppta rörelser. Det var länge sedan det. Har ett förflutet inom både balett och showdans (vilket man definitivt inte kan tro idag…ehm). Men feelingen finns där och visst blir man lycklig av att se duktigt folk dansa järnet! Det var en hel del gästdansare och fristående dansgrupper med i showen och jag försökte leta efter kända ansikten från förr men jag kände inte igen någon.

Skillnaden mellan en vältränad kropp på toppen av sin prestation och en kropp (min egen) i förfall blev mycket påtaglig. Hm. Hur kunde det gå så illa?

Jag är i alla fall våra kära vänner och grannar evigt tacksam för att de kunde tänka sig att vara krokodilvakt under dessa timmar. En stor uppoffring att vakta någons valp som aldrig ”sovit borta” förr. Jag kunde inte garantera 100% rumsrenhet då jag ärligt inte visste om det funkar borta. Kunde inte garantera att inte kroppsdelar som händer och armar av misstag perforerades så att Herr och Fru skulle komma till jobbet på måndag och se ut som knarkare. Slutligen kunde jag inte garantera att valpen inte skulle hålla låda tills vi kom hem igen. Han är ju tämligen outtröttlig när han har viljan att fortsätta så att säga. Alltså, att ställa upp under dessa omständigheter tycker jag är otroligt snällt. TUSEN TACK!!!

Hunden Leo behöver man ju inte oroa sig så mycket för när han gästspelar för han uppför sig oftast bra. Krokodilen har nu gjort sitt första egna gästspel. Han var trött när vi hämtade honom Skrynkligt ansikte och ville helst inte gå hem. Han var hos sin nya familj nu.