Husse är sjuk och ligger tämligen orörlig i sängen. Alltså har jag ingen fjordhästdoft att se fram emot idag. Arcos och jag försöker ha kvalitetstid så gott det går. Jag fattar inte hur han varje dag orkar vara full av livslust när både hans och mitt liv är helt B. Imponerande. Återigen överträffar djuret människan.

Idag slängde jag ner en burk med korv från terrassen så att den gled in mot källardörren. Inga spår. Och inga vittnen. Korven var spårlöst försvunnen. Där fick den ligga medan jag hämtade mig en timme efter morgonpinken med hundarna. Då krafterna åter fyllts på släpptes schäfer-skrutten lös på tomten. Jag visade honom i helt fel riktning så att det skulle bli å mycket tomt som möjligt att söka av. Jag tror att han snusade av varenda kvadratdecimeter av tomten. Japp! Där låg burken med korv omgärdad av kramsnö. Duktig kille!

Vi passade på att träna lite ”fot” vilket gick sämre än vanligt och inkallningar som gick mycket bättre än vanligt. Hundra poäng till Arcos som inte rörde en fena när grannfamiljen livligt baxade in sig i sin bil och drog iväg. Kollade blixtsnabbt vad som stod på och sedan fokus på mig. Skönt. Det kanske finns hopp ändå.