Igår träffade Arcos en gigant. Lille Bork. Våra hundar fick sitta i bilen medan vi fikade så att hynsmatte hade god tid på sig att avgöra om hon vågade släppa sin finaste schäfer med denna 60 kg koloss. Lille Bork är en kramgod Kaukasisk Ovtjarka. Om jag inte hade haft trångt i bilen hade jag försökt kidnappa honom. Men vad ska jag ha en sådan till? Han är ju mer som en ponny fast mjukare. Bork försökte dregla på mina byxor när jag åt kanelbulle. Då blev jag irriterad eftersom jag inte direkt är förtjust i kladd och än mindre hunddregel från tiggeri. Bork blev först förvånad över att gästerna hade så kort stubin men sedan lommade han ut i hallen och pillade snökockor ur tassarna.

Först tog vi en promenad med hundarna för att trubba av Bork och Arcos lite. Hunden Leo höll sig undan. Han är inte så förtjust i Bork alls faktiskt. När bork var liten lade han lekfullt sin tass över Leos rygg vilket inte uppskattades av den fina blandrasen som fick ryggskott light. Sedan den dagen behandlar han Bork som luft och vill inte ens hälsa. Leo promenerade för sig själv medan Borks storebror Nakenhunden Diesel for efter honom som en fladdrande pipleksak.

Efter en stund var leken i full gång. Relativt omgående insåg Arcos att denna kamrat var något helt annat än han var van vid. Det brukar gå att buffla det mesta med bogen. Det gick inte så värst bra nu. Bork blev överlycklig över en kamrat med lite hårdare karaktär som inte flydde för sitt liv så fort han närmade sig.

I början var Arcos lite avvaktande. Den här kompisen var ju rejält stor. Arcos är van vid att alltid vara störst.

Ganska snart släppte Arcos sina funderingar och vovvarna började jaga varandra. Arcos försökte tackla Bork flera gånger men det gick ganska dåligt. Arcos sprang i full fart in i Bork men for omedelbart in i en snödriva. Ett helt omöjligt projekt.

Oiiiii, han haaaar mig snaaart!

Attans, han fick fatt i mig!

Ge mi? Dock aldrig!

Kul schäfer tycker Bork

Nya bästisar!

Bork ger sig på grund av dålig kondis och Arcos utropar sig själv som segrare.

Det var ett trött gäng som kom tillbaka till lägenheten igår. Efter middag med röding och potatis från Lill-Rolf i Bro passade filmkväll bra. Hunden Leo, Arcos och jag somnade i förtid och missade blåbärspajen. Vi är fortfarande helt slut och ligger och myser framför brasan och värmer ömmande muskler. Den gyllengula hunden, blandrasen och Cockerspanieln undrar säkert var farten och fläkten är. Snart så är vi på G igen. I alla fall Husse och de fyrbenta. Själv tar jag en ofrivillig mellandag. Så går det när man kör på för hårt. Funkar tills det inte funkar längre. Kroppen säger att den ska vila nu och jag kan inte annat än att lyda. Herre över sin egen kropp? Eh, nä.