Idag har jag orkat köra Frej med fyrhjulsvagnen 4,5 km utan att tappa koncentration eller bli aptrött. Jippie! Det tar sig. Med ombord var Husse med släkt. Det är ganska mysigt att köra omkring på folk som inte är vana och avtrubbade som vi andra. Alla mysiga detaljer med hästkörning pekas ut och man kan ju inte annat än hålla med. Det ÄR fantastiskt trevligt att köra häst. Frej skötte sig osannolikt bra trots överskottsenergi till tusen och otränad kropp. Husse tyckte att han var som en kanononkula men jag tyckte nog att han svarade rätt bra ändå. Det kunde ha varit mycket värre. Sen är det det här med rakkörningen…köra rakt är inte det lättaste. Man känner sig som en redig nybörjare när färden blir vinglig

När vi kom hem fick Frej flytta runt på sina redskap så att allt hamnade på rätt plats. Nu har han alla sina saker (utom rockisen) på ett och samma ställe. Högst upp på hans önskelista står nu en stocksax. Det finns nämligen en hel del träd som ligger tokigt till som gårdsägaren vill att Frej ska dra fram. Ett uppdrag, ett uppdrag, ett uppdrag Jippie! Men ingen stocksax…